hjertqviist

Låt mig få skriva just nu i denna stund,
Låt mig få skriva vad jag känner för att lugna mig själv,
Låt mig få uttrycka mina känslor i denna text,
Jag behöver det nu...

Du som alltid fanns där,
Du som varit mitt liv,
Du som alltid stöttat och vakat över mig,
Du finns inte längre,
Du är ej som förut,
Mitt brustna hjärta skriker därför nu ut,
Snälla kom tillbaka jag saknar dig så,
Att något så hemskt som detta skulle hända, kunde jag aldrig i min vildaste värld förstå,
Jag ligger vaken om nätterna och tänker på dig,
På de stunder vi haft tillsammans, och alla de minnen som finns,
Det är stunder och minnen som jag alltid minns,
Men nu fattas du mig, kommer du någonsin tillbaka?
Det är frågan jag ställer både dig och mig,
Du ska veta att den saknaden jag känner efter dig,
Den tar snart överhand och jag undrar om jag klarar mig?
Men låt mig få hoppas ännu ett tag,
Att du snart kommer tillbaka som den du en gång var,
Men om inte, så skall jag sakna dig imorgon och dagen därpå,
Likt de tidigare dagar som varit, från den dagen du lämnade mig,
Inte förän nu när man står här utan dig inser man vad man haft genom hela sitt liv,
Och inte förän nu inser man hur beroende man kan bli av en människa, och hur farligt det faktiskt är,
En del inom mig säger, Emmelie fly, försvinn till världens ende och skaffa dig ett nytt liv, en ny värld,
Börja om och glöm allt som varit, blunda för det som om det inte hänt,
En annan del säger, va stark, stå ut,
En dag kanske allt blir som förut?
Men ska jag vara ärlig vet jag ej om jag vågar tro på det.

Jag saknar dig...

Idag

Imorgon

Alltid