hjertqviist

Tidningsartikel gällande det svenska språket!

Från Runsvenska till Nysvenska i en svunnen tid

Runsvenskan var det språk som Nordens vikingar använde sig av för att förmedla sig under en tidsperiod från ca 800- 1225 där gränsen sätts pga att den första svenska handskriften på fornnordiska skrevs. Runsvenskan anses vara den äldsta kända skrivna versionen av det svenska språket som utgjordes av ett runalfabet. Men även Danmark och Norge hade samma språk där det danska kallades för Rundanska och skillnaden var så hårfin så att vi idag skulle kalla det för olika dialekter och det var faktiskt inte förrän in på sen medeltid som de kunde uppfattas som 2 olika språk.

Runsvenskan kom att ersätta det fornordiska språket och kom faktiskt att påminna mer om dagens svenska språk än det fornnordiska och där vissa ord uttalas likadant som det gjordes för ca 1000 år sen. Exempel på sådana ord är vintr (vinter), siunka (sjukna)och vredr (vrede)

Då runsvenskan tog över den språkliga arenan i Sverige ändrades också alfabetet från 24 tecken ner till 16 som också kallas futharken och det är just i detta alfabet som vi finner bokstäverna ”y”, ”ä” och ”ö”. Vanligtvis skrevs texten på träbitar men inte allt för sällan valdes en sten som underlag och det är dessa som vi idag har som ett historiskt arv och som ger oss en inblick av vikingatidens språk men också av den tidens händelser.

Ett av de mest kända verken från denna epok är Snorre Sturlasson (1178-1241) isländsk skald och hövding. Några av hans mest kända verk är Eddan samt Heimskringla. Den sistnämnda är en nationalistisk och partisk skidring om slaget vid Svolder som anses vara en av Nordens största historiska händelser omkring år 1000. Det är här vi stöter på de kända vikingaherrarna Olav Tveskägg, Sven Tveskägg samt Olof Skötkonung.

Runskriften har gäckat alla dess möjliga försök till att kunna tolka och utläsa skriften. Ordet ”runa” betyder hemlighet och om det var vikingarnas syfte så har de lyckats bra med sin hemlighet. Idag finns det dock översättningar som gör att vi kan läsa denna skrift och som sagt vi får inte förglömma att detta gamla vikingaspråk faktiskt till viss del påminner om vårt språk idag.

Vad var det då som medförde att denna runsvenska fick lämna plats för en ny form av språk hos vårt svenska folk?

Under 1200-talet kom Sverige och övriga Norden att kristnas och därmed kom latinet att ersätta runorna. 1225 skrevs den första lagtexten i Sverige och banade väg för ett folk med ett nytt språk. Detta nya språk som i dagligt tal kallas för Fornsvenska var ett formrikt språk och där det tyska språket kom att påverka i väldigt hög grad. Hansan (1300-tal) innebar att många tyskar bosatte sig i Sverige och där flera låneord kom in fornnordiska men som också har bevarats ända till våra dagar. Exempel på dessa ord är stad, tull, betala, skomakare, snickare m. fl.

Att läsa t.ex Dalalagen från 1350 är ingen lätt uppgift då ord som klockare skrevs kluckara, senstum v fara (sist att lämna) Kanske inget jag med lätthet skulle förstå utan man får nog lära sig att läsa och förstå denna typ av språk som jag ändå anser skilja sig mycket från 2010 års svenska språk.

Språk står ju under ständig förändring och inte minst genom de migrationer som har skett och ständigt sker. Ett språk blandas med ett annat och genast har vi en ny form av ursprungsspråken. Vi kan också tydligt känna igen oss i att språk har en tendens att förändras relativt snabbt då vi idag ser en ungdomskultur som i mångt och mycket talar ett språk som vi lite äldre har svårt att förstå. Det som för 800 år sen medförde en övergång från runor till fornsvenska var en laglig, kyrklig instans som med sitt språk och kultur ödelade det ena för det andra. Detta har skett vidare i historien då fornsvenska kom att ersättas av nysvenskan då kung Gustav Vasa beslutade att övergå från latin till det svenska språket. Tydliga klara direktiv av världslig och andlig makt att förändra språket för att nå politisk och kristen gemensamhet och makt.

Men detta vågar jag påstå att så är inte fallet idag. Vår nusvenska står under ständig förändring men det bottnar i det mångkulturella och flerspråkiga samhälle vi verkar och lever i idag. Ingen kung, ingen kyrka och ingen Riksdag kan ändra vårt språk - det är vi samhällsmedborgare som plockar från ett enormt smörgåsbord av språk och gör det till något nytt!

 

Källhänvisning:

Svante Skoglund Texter & tankar.2000. Kristianstads Boktryckeri

Dick Widing m.fl. Antologi 1 Från Gilgamesh till Agneta Horn. 1993. Bohuslänningens Tryckeri AB

 

Internet:

http://sv.wikipedia.org/wiki/Runsvenska  2010-03-01

http://www.ne.se/lang/runsvenska

htpp://www.ne.se/school/enkel/svenska