Livet är så orättvist...

Älskade lilla bror... varför ska du få behöva vara med om det här? du förtjänar inte det, och jag har sagt det förut men säger det igen, jag önskar det aldrig hade hänt eller att det var jag som var dödligt sjuk och inte du...
Igår fick du beskedet om att Linköping var resan för dig direkt efter du kommit hem från skolan, du blev så ledsen när läkarna hade ringt och mamma kom och hämtade dig i skolan och du fick reda på detta... De hade fått provsvaren från rönkten som du gjorde förra veckan och utan att vi fått veta något om varför du var tvungen att åka upp så var det bara så att det var dit du skulle...
Idag så skulle du sövas kl 10:30 till 12:00, mamma och jag gick på stan då och vi tänkte på dig hela tiden och önskade dig all lycka, du fanns i våra tankar hela tiden och gör fortfarande.
Nu ringde jag till mamma för jag blev orolig över att hon inte hört av sig om hur det gått för dig, men då fick jag veta att hon precis pratat med pappa och att du skulle vara nersövd till minst 20:00 ikv... ='( varför? älskade lillebror varför? vad är det som händer med dig? var har dom upptäckt och vad gör dom med dig? 11:30 till 12:00 är 1,5 timme, men 11:30 till 20:00 är 9,5 timme, det är ganska så mycket mer och ingen av oss i familjen har fått svar på vad som hänt, inte ens pappa som är med dig där uppe får veta någonting...
Älskade lillebror, får du komma hem till julafton? får jag ge dig alla julklappar och uppleva vår 15:e julafton tillsammans? eller ska vi vara ifrån varandra? du nersövd på ett operationsbord och jag här hemma i tårar och rädlsa om hur det kommer gå tillsammans med mamma? älskade lillebror, jag ber för dig varje dag, jag önskar du får komma hem, och att du ska få bli frisk, att du ska få komma hem till julen och fira den som alla andra år... du är inte värd detta, varför ska en 15-årig pojke få ligga så svårt sjuk och kämpa för livet när de finns så mycket onda människor som skulle förtjäna det 1000000 ggr mer än du? varför? ...
Jag vill ha dig här, jag vill vara dig nära, trots att du finns i mitt hjärta, i mina tankar och min själ, vill jag ändå helst av allt hålla din hand, klappa din kind, stryka ditt hår, pussa dig på kinden och säga att allt ordnar sig... Älskade lilla bror, det finns ingen som du, du är och betyder allt för mig, jag saknar dig och älskar dig mer än någonting annat... går inte förklara i ord hur ledsen jag är... även om det inte alltid syns utanpå så gråter jag innuti och hjärtat värker och det gör så ont... mitt lilla liv...
jag vill bara vakna upp imorgon, och få höra att du är påväg hem, allt är som det ska och julen blir densamma som alla andra, ingen jul utan dig, ingenting utan dig, du är allt jag har... mitt enda syskon här i livet, och det bästa som någonsin hänt mig, jag älskar dig av hela mitt hjärta...
Jag finns med dig, vid din sida, varje dag och varje minut. Jag älskar dig
/ Din syster Emmelie för alltid i all framtid <3


Kommentarer
Trackback